Hon är ljuset i mitt liv, min bästa vän och ängla syster.
Det har varit så befriande att umgås med någon som inte dömer och som är lika vimsig som jag.
Jag har mått så bra och skrattat så mycket och omvärldens ögon har inte funnits i mitt medvetande.
Hon gör mig så glad.
Det var så hårt att lämna henne och återvända hem till ensamheten.
Saknar henne så mycket.
Men som tur är har jag mina katter.
Ska krama mina små dunbollar hela natten, borra in näsan i deras mjuka päls och lukta till den välbekanta doften.
Känna värmen från deras små kroppar och höra hur deras hjärtan slår och hur de kurrar och grymtar förnöjt.
De ger mig så mycket glädje och kärlek.
När jag tittar på dem och känner jag hur lyckan sprider sig i bröstet.
Jag älskar dem utan förbehåll och jag kan inte tänka mig ett liv utan dem.
Kan inte förstå att jag haft turen att få leva med två så underbara individer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar