Tankspridd

Tycker inte om att jag ska vara så osäker, tror hela tiden att folk har baktankar med det de säger och gör.

Det värsta jag vet är att prata i telefon, känslan av ord som når mitt öra utan att jag kan se deras ansikte och avgöra om det de säger är välmenat eller bara ironi gör mig skräckslagen.

I skrift brukar det gå bättre för där kan jag analysera och tänka över innebörden, men ibland blir jag även osäker där.

Önskar att jag var så stark i mig själv att jag kunde skita i vad folk tycker och tänker om mig. 

De som känner mig säger ofta att jag är tankspridd och knasig, och kanske beror det på min inre kamp och mitt ständiga analyserande av min omgivning.

Jag vet att jag ibland gör lite skumma och märkliga saker men för mig har det faktiskt någon form av logik.

Det är inte alltid resultatet blir efter mina uträkningar men så har jag i alla fall gjort det på mitt sett.

Jag får helt enkelt omge mig med människor som vill väl och som inte dömmer eller nergör.

Människor som gillar mig för den jag är med mina fobier och lite udda beteende.