Projekterat mående

Hur kan det göra fysiskt ont i mig av andra människors smärta och sorg.
När människor runt omkring mig far illa och när det förekommer orättvisor, då brister mitt hjärta.
Jag känner mig hjälplös och tar på mig deras lidande.
Jag vill att alla ska få lov att må bra, känna sig tillfreds med livet och ha en inre glädje.
Är det för mycket begärt ?

Jag har lovat mig själv att tänka positivt, försöka vända mitt tanke mönster och helt och djupt gå in för att känna glädje.
Här till morgonen är det svårt.
Har människor som jag tycker om som inte mår bra, det förintar mig.
Jag har så svår att stå på sidlinjen och bara se på, jag vill göra något, jag vill vara där och visa att jag bryr mig.
Men avstånden mellan oss är så stora att det i nuläget är omöjligt.
Jag måste behålla tron på att det finns ett ljus inne i dessa fina människor, ett ljus som håller dem varma när det är som kallast.

Just nu kan jag bara prova på att projektera mitt positiva tänkande och sända goda energier.
Bara för i dag så ska jag tänka positivt och jag ska känna glädje inför livet.
Jag ska följa livets stig med blicken på framtiden och med en positiv syn på mig själv.