Är den glada tjejen borta för alltid ?

Jag har inte bloggat i lång tid för nere på bottens i mörkret finns inget överskott till något annat en sina egna tankar och den förödande självömkan.
Jag har varit så sjuk, det är inte mycket jag minns från min sjuka tid.
Jag är långt ifrån frisk, vissa dagar är jag så nära att ta mitt liv att det enda som gör att jag inte gör det är mina nära och kära.
Jag vet hur fruktansvärt det är att förlora någon man älskar.
Jag förstår mig nog inte på hur man gör när man lever, lever på riktigt, leva och se allt det vackra och goda som tydligen finns därute.
Jag har sovit i sex dagar i rad jag har vaknat små stunder för att dricka och gå på toa annars har det stått sömn på skemaet.
Jag har inte tid till att sova, jag är mitt i en flytt men jag är så utmattad och det känns som om jag kan sova till livets ände.
Det positiva just nu är att jag snart får min älskade lilla katt igen, gud vad jag längtar, det känns som om jag går isönder varje deg utan fina lilla Bubba är som att dö om och om igen.
Jag saknar han så otroligt myckte.
Nästa hälg flyttar jag än ren gång till sverge så får vi se hur det blir med det, jag tror inte på att fly från sina problem men ändå gör jag det  hela tiden.
Bara för i dag ska jag tänka positivt, jag ska njuta solen och naturen och prova på att leva och känna glädje.